En kortväxt familjemedlem

Det bästa med mitt bloggande är att jag inte har någon press att publicera inlägg varje dag. 🙂 Mitt senaste inlägg var för över sju månader sedan, när den varma sommaren hade övergått till en svalare september.

Mycket har hänt sedan dess och den allra viktigaste händelsen är Aston. Han kom till oss i slutet av november och har sedan förgyllt våra dagar med bus och mys. För det mesta har det varit bus, då han gillar att tugga sönder våra skor och mina garnnystan. Det senaste virkprojektet slängde jag i soporna till slut, då han hade fått tag i både garn och virknål så många gånger att jag tänkte att det nog inte var meningen att jag skulle virka färdigt den där duken. Men innerst inne vet jag ju att det är mitt fel. Jag har fortfarande inte vant mig vid att jag måste plocka bort allt som ligger inom räckhåll för vår nye kortväxte vän. Och snabbt går det. Lägger jag bort min virkning på soffan en stund, för att hämta något från köket, så kan den redan vara i käkarna på Aston när jag kommer tillbaka.

Aston har ett eget instagramkonto som uppdateras av mig och sonen tillsammans. Det finns många taxvänner i flödet. Roligt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *